Idag när jag hämtade Milan på dagis kom det fram en flicka i 4-5årsåldern till mig, varpå följande konversation utspelade sig:
Flickan: "Vet du, idag var det ett monster på dagis."
Jag: "Nähä? Vart då?"
Flickan: "Joohoo, där borta!" *pekar*
Jag: "Herregud! Men det var väl ett snällt monster?"
Flickan: "Näää, det var jätteelakt! Vi fick springa!"
Jag: "Oj, oj, oj!"
Flickan: "Men fröken bääääärade Milan för han sprang inte så fort..."
Det var ju snällt av fröken att inte lämna Milan i sticket när det finns farliga monster på skolgården.
En blogg som dokumentation av mina fina barns uppväxt.
onsdag 28 november 2012
måndag 26 november 2012
26 november 2012
Min mamma har i alla år tjatat på mig att jag ska lära mig att planera. Visst är jag duktig på att skriva "att göra"- listor, men att sedan bocka av göromålen är jag desto sämre på. Nu har det dock blivit livsviktigt för att klara av vardagen med två barn. Matsedlar, baddagar, lägga fram kläder dagen innan, var sak på sin plats och en viktig sak om dagen ska bli vardagsmat. Det verkar vara en lång inskolning, men jag antar att det är en vanesak. Tur att mamma alltid står där i bakgrunden och ekar "planeeeerriiiiing".
måndag 19 november 2012
19 november 2012
Blogger har längst upp på sidan en länk som heter "Slumpa blogg". Hur länge den har varit där har jag ingen aning om, men idag ropade den på mig. Det tog inte lång tid innan jag började bli orolig, 90% av bloggarna jag hamnade på var rosa, tillhörde tjejer i åldrarna 10-13åringar och hette något i stil med "JustinBieberlover". Det var inte där jag blev orolig. Innehållet i bloggarna var bilder på töserna, lite "luftigare" klädda och väldigt mycket information! I ett nafs hittade man för det första deras fulla namn, men även adresser, telefonnummer och vilka som ingick i familjen. Inte nog med det, jag reagerade även över att flera av dem skrivit, i flera inlägg huruvida de är ensamma hemma eller inte. Att de har sin katt eller sitt marsvin hemma hjälper liksom inte.
När jag var i den åldern var det väldigt på tapeten om pedofilism och dylikt. Var dag blev vi påminda om vad vi inte skulle publicera på internet. Helst skulle vi ju inte använda internet alls utan tillbringa vår "datortimme" med att spela The Sims. Märk väl att det inte finns någon siffra efter spelets namn.
Har man slutat prata om pedofiler och barns internetvanor i skolan eller når det inte fram?
Nä, Milan och Agnes, passa er för er mamma har internet och hon är inte rädd för att använda det!
När jag var i den åldern var det väldigt på tapeten om pedofilism och dylikt. Var dag blev vi påminda om vad vi inte skulle publicera på internet. Helst skulle vi ju inte använda internet alls utan tillbringa vår "datortimme" med att spela The Sims. Märk väl att det inte finns någon siffra efter spelets namn.
Har man slutat prata om pedofiler och barns internetvanor i skolan eller når det inte fram?
Nä, Milan och Agnes, passa er för er mamma har internet och hon är inte rädd för att använda det!
söndag 18 november 2012
19 november 2012
Häromdagen fick jag brev från Försäkringskassan. "Hjälp", tänkte jag eftersom man aldrig vet vad de kan tänkas vilja. Oftast kontaktar de mig när de vill ha komplettering av papper eller bara jävlas med mig (de känner doften av mitt svett varje gång jag inte förstår mig på papper, vilket är typ alltid). Denna gången ville de informera mig om att jag från och med denna månaden kommer få två barnbidrag samt flerbarnstillägg! Jag tackar allra ödmjukast, speciellt eftersom jag lagt min budget för ett halvt barnbidrag (Milans papi får andra halvan för honom).
Och så började jag planera hur jag ska sätta sprätt på dessa pengarna. Först och främst är det storhandling på gång. Någon julklapp till mina ungar. Agnes behöver en overall. Jag behöver vinterskor. En tatuering (till mig)hade inte varit fel. En ny tv som faktiskt har en fjärrkontroll. En resa. Ett nytt kök. Eller varför inte köpa nya möbler till lägenheten.
Mja, det där med att vara realistisk är inte min grej. Vi börjar med storhandlingen iallafall. Sen var det ju det där som Charlie och Mattias alltid tjatar om.... b-buffert.........
Och så började jag planera hur jag ska sätta sprätt på dessa pengarna. Först och främst är det storhandling på gång. Någon julklapp till mina ungar. Agnes behöver en overall. Jag behöver vinterskor. En tatuering (till mig)hade inte varit fel. En ny tv som faktiskt har en fjärrkontroll. En resa. Ett nytt kök. Eller varför inte köpa nya möbler till lägenheten.
Mja, det där med att vara realistisk är inte min grej. Vi börjar med storhandlingen iallafall. Sen var det ju det där som Charlie och Mattias alltid tjatar om.... b-buffert.........
18 november 2012
Idag har Milan åkt till sin papi och det är väldigt, väldigt tyst här. Jag har passat på att ta ett bad och kryper snart ner i sängen. I morgon sticker jag och Agnes till BVC för vägning och efter det kommer Bella för att checka läget. Jag slänger in lite bilder när jag ändå håller på!
Pepparkaks-ballerina? Mormor myser med godingarna
Långbad!
lördag 17 november 2012
17 november 2012
Jag bevakar en del modebloggar om jag någon gång skulle lyckas bli sådär småstadstjejigt chick. Iallafall gör jag några tappra försök ibland.
Hetast på modet just nu är att springa runt med en take away kaffemugg från Starbucks. Nej, förlåt, vi springer inte utan promenerar och är sådär äckligt harmoniskt som också är på modet. Jag brukar knalla runt med en läsk från Mc Donalds. Jag antar att detta är budgetvarianten. Vill man komma ännu lägre ner i pris kan man ju spara muggen och fylla den med vatten. För ännu tightare plånbok går vi runt med den 10 år gamla muggen tom. Då är ju chansen att vi spiller mindre.
Hetast på modet just nu är att springa runt med en take away kaffemugg från Starbucks. Nej, förlåt, vi springer inte utan promenerar och är sådär äckligt harmoniskt som också är på modet. Jag brukar knalla runt med en läsk från Mc Donalds. Jag antar att detta är budgetvarianten. Vill man komma ännu lägre ner i pris kan man ju spara muggen och fylla den med vatten. För ännu tightare plånbok går vi runt med den 10 år gamla muggen tom. Då är ju chansen att vi spiller mindre.
17 november 2012
I väntan på att moster Icka och hennes gobbe Nichlas ska komma från Götet och hälsa på fördrev Milan tiden på bästa sätt. Hemma hos oss är det full underhållning att knalla runt med ett amningsinlägg i pannan.
Moster gullade visst lite för mycket med Agnes för plötsligt blev Milan också bebis!
Jag ska snart börja på maten, vilket innebär att värma rester. Just nu drömmer jag lite halvvåta drömmar om programledaren i Rampljus som verkligen kan konsten att underhålla min son medan jag bloggar! Det är en redig karlakarl det!
17 november 2012
Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig inför det här. Det kan tyckas bekvämt att Milan har börjat med någon slags självservering av frukosten...
Men å andra sidan kanske det inte är så bekvämt trots allt...
fredag 16 november 2012
16 november 2012
Ny taktik mot Milans nattningar. Inget sova middag och lägga honom klockan 17.00. Kan tyckas tidigt, men då hade han ju ändå dragits upp klockan 8 på morgonen hela veckan för att sedan köra slut på ungen på dagis och att han dessutom knappt sovit på natten.
Vi utförde den vanliga nattningen med pyamas, tänder och saga. Jag sade godnatt och gick ut. Ställer mig utanför dörren eftersom han snart kommer springa upp.
Jag väntade.. och väntade. Efter 10 minuter gläntar jag på dörren för att kolla så han inte petat i någon kontakt eller något, men istället hör jag ett ljud jag längtat efter hela veckan- djupa snarkningar från Milans säng!
Nu sitter jag här och fånler för jag har lyckats! Jag vann!
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu för jag förberedde nattningen genom att halsa en av energidrickorna.............
Vi utförde den vanliga nattningen med pyamas, tänder och saga. Jag sade godnatt och gick ut. Ställer mig utanför dörren eftersom han snart kommer springa upp.
Jag väntade.. och väntade. Efter 10 minuter gläntar jag på dörren för att kolla så han inte petat i någon kontakt eller något, men istället hör jag ett ljud jag längtat efter hela veckan- djupa snarkningar från Milans säng!
Nu sitter jag här och fånler för jag har lyckats! Jag vann!
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu för jag förberedde nattningen genom att halsa en av energidrickorna.............
onsdag 14 november 2012
14 november 2012
The Breast Milk Baby, jag kan till viss del förstå tillverkarens baktanke- det ska vara så naturtroget som möjligt för små pojkar och flickor som vill leka mamma. Barn med småsyskon vet ju faktiskt om att bebisen inte kommer levererad med en nappflaska, men det finns ju gränser. Nä, tydligen är amningen fortfarande så laddad hos oss vanliga dödliga att vi ratar denna dockan totalt. Däremot dockor som bajsar, kissar, rapar, kräks och är sjuka är helt okej.
The Breast Milk Baby- tack, men nej tack.
14 november 2012
Efter dagis fick vi promenera direkt till vårdcentralen- Milan hade petat in en pärla i näsan.. Som tur var så var väntetiden kort och pärlan satt så "bra" att den var lätt att plocka ur :)
14 november 2012
Idag är dagen då Agnes hade BF. Men nu är hon tre veckor och det är en vanlig dag för oss. Jag och Milan passar ändå på att göra en trist onsdagsfrukost till en mysstund framför barnprogram.
tisdag 13 november 2012
13 november 2012
När jag var yngre, innan jag fick barn, visste jag precis vilken mamma jag skulle bli. Jag tittade maniskt på tv-program såsom Supernanny och Nannyjouren. Alla tekniker de lärde ut, inom alla problemområden- jag lärde de mig utantill. För jag skulle minsann bli den där mamman med stenkoll på sina barn, men som fortfarande var sådär galet rolig.
Som min mamma. Det räckte att hon tittade på mig eller mina systrar så visste man direkt att det var dags att lägga av. Vad som hände om man inte skärpte sig vet jag inte för det behövdes liksom inte. Det räckte med den där blicken. SÅN skulle jag bli som mamma!
Så föddes Milan. Bortsett från enstaka, korta utvecklingsperioder har han verkligen varit det där drömbarnet. Många mammor har avgudat, eller rent av hatat det där sättet Milan somnat själv, sovit hela natten, ätit upp sin mat, plockat undan sina leksaker och roat sig själv i flera timmar.
Hans trots började. Tufft med tanke på att jag inte är van vid ett barn som inte lyssnar, men fortfarande fullt hanterbart. Från att ha somnat bums i sin egen säng tog nattningen ungefär 20 minuter. Detta tyckte jag var jobbigt.
Så föddes Agnes och därmed "jag har fått ett syskon"- syndromet hos Milan. Värst är nattningen. Fy vad jag hatar nattningen. Jag har varit inne på supernannys hemsida och pluggat och skrivit ner stegen för nattningen. Det kan ta några timmar de första kvällarna, javisst, men när vi börjar närma oss sju, åtta timmar varje kväll är det inte lika kul. Att lägga tillbaks en sprallig 2,5åring i sängen med en treveckors bebis fastklistrad på ena bröstet gör inte saken lättare. Inte heller att han skrattar och tycker hela grejen är skitkul. Att gå upp på morgonen är inte heller sådär "jag skiter på mig"-roligt. Nu undrar jag: Supernanny, existerar du eller är du bara en myt?
Det känns som jag testat allt; Supernannys lägga tillbaka i sängen, sitta brevid sängen, sitta mitt i rummet med ryggen mot, sitta utanför sovrummet, minska på middagsluren, skippat middagsluren helt, förklara lungt och stilla att nu ska Milan sova och säga till på skarpen.
Nu behöver jag alla råd jag kan få- eller iallafall en fet kram.
Som min mamma. Det räckte att hon tittade på mig eller mina systrar så visste man direkt att det var dags att lägga av. Vad som hände om man inte skärpte sig vet jag inte för det behövdes liksom inte. Det räckte med den där blicken. SÅN skulle jag bli som mamma!
Så föddes Milan. Bortsett från enstaka, korta utvecklingsperioder har han verkligen varit det där drömbarnet. Många mammor har avgudat, eller rent av hatat det där sättet Milan somnat själv, sovit hela natten, ätit upp sin mat, plockat undan sina leksaker och roat sig själv i flera timmar.
Hans trots började. Tufft med tanke på att jag inte är van vid ett barn som inte lyssnar, men fortfarande fullt hanterbart. Från att ha somnat bums i sin egen säng tog nattningen ungefär 20 minuter. Detta tyckte jag var jobbigt.
Så föddes Agnes och därmed "jag har fått ett syskon"- syndromet hos Milan. Värst är nattningen. Fy vad jag hatar nattningen. Jag har varit inne på supernannys hemsida och pluggat och skrivit ner stegen för nattningen. Det kan ta några timmar de första kvällarna, javisst, men när vi börjar närma oss sju, åtta timmar varje kväll är det inte lika kul. Att lägga tillbaks en sprallig 2,5åring i sängen med en treveckors bebis fastklistrad på ena bröstet gör inte saken lättare. Inte heller att han skrattar och tycker hela grejen är skitkul. Att gå upp på morgonen är inte heller sådär "jag skiter på mig"-roligt. Nu undrar jag: Supernanny, existerar du eller är du bara en myt?
Det känns som jag testat allt; Supernannys lägga tillbaka i sängen, sitta brevid sängen, sitta mitt i rummet med ryggen mot, sitta utanför sovrummet, minska på middagsluren, skippat middagsluren helt, förklara lungt och stilla att nu ska Milan sova och säga till på skarpen.
Nu behöver jag alla råd jag kan få- eller iallafall en fet kram.
måndag 12 november 2012
13 november 2012
Ibland går det bra.. För bra!
Ända sedan Agnes föddes har Milan haft väldigt svårt att sova. Antar det är någon fas. Ikväll däremot när mamma lade honom så däckade han direkt. Helt fantastiskt att jag kunde koppla av resten av kvällen.
Vid ett vaknade han och kröp över till min säng. Fint, inga problem, sov du hos mamma lille vän. Jag stoppade om honom och han låg och pillade mig på ryggen. Jag däckar.
Klockan två vaknar jag av att Milan skrattar som en tok, jag är blöt i håret och det stinker av något starkt! Ungen har då klivit över mig i sängen utan att jag vaknat. Gått ut i köket , klättrat upp på en stol och fått fatt i luftfräscharen. Denna stod han och sprayade mig i håret med!
Nu ligger jag och stinker men jag envisas med att inte duscha. Däremot kommer jag denna gången försäkra mig om att Milan somnar innan mig.
Nåja, det blev iallafall en kul historia och något att skriva i babyboken..
Ända sedan Agnes föddes har Milan haft väldigt svårt att sova. Antar det är någon fas. Ikväll däremot när mamma lade honom så däckade han direkt. Helt fantastiskt att jag kunde koppla av resten av kvällen.
Vid ett vaknade han och kröp över till min säng. Fint, inga problem, sov du hos mamma lille vän. Jag stoppade om honom och han låg och pillade mig på ryggen. Jag däckar.
Klockan två vaknar jag av att Milan skrattar som en tok, jag är blöt i håret och det stinker av något starkt! Ungen har då klivit över mig i sängen utan att jag vaknat. Gått ut i köket , klättrat upp på en stol och fått fatt i luftfräscharen. Denna stod han och sprayade mig i håret med!
Nu ligger jag och stinker men jag envisas med att inte duscha. Däremot kommer jag denna gången försäkra mig om att Milan somnar innan mig.
Nåja, det blev iallafall en kul historia och något att skriva i babyboken..
12 november 2012
Min mamma har tagit "mormorledigt" för att hjälpa mig med markservice och barn nu första tiden med Agnes. Det känns helt underbart med all hjälp och sällskapet! Idag har jag tvättat undan allt, man ska inte underskatta att tvätta ofta med småbarn. Nu blir det att mata Agnes, sen går jag nog och lägger mig trots att klockan bara är 20.40.
Milan diskar
Mamma badade Milan och när jag tittade till dom såg det ut såhär =)
Jag var föresten på BVC med Agnes idag, hon hade gått upp bra! Hon väger nu, vid tre veckors ålder 2480g (jämfört med 2240g vid två veckors ålder). Lite krut är det nog allt i min ekologiska, närproducerade mjölk!
söndag 11 november 2012
11 november 2012
Idag har jag gett upp näst intill allt vad städning och barnupppfostran heter.
Vad Milan gör på bilden? Jo, han stoppar in cd-skivor i VHSspelaren. Men det vet ju jag såklart ingenting om..
11 november 2012
Idag är det två busungar jag har. Iallafall den äldre modellen som gärna vill pilla på Agnes. Det ska petas i ögat och tryckas in nappar i munnen. Vill hon inte öppna munnen och ha nappen så trycker vi lite hårdare..
Min äldsta busunge..
Internet har bra förslag på uppfostringsmetoder. Detta är min favorit. Inte långt kvar innan jag kan införskaffa T-shirt i storlek XXXL och textilpennor. Om de inte är riktigt odrägliga förstås, då köper jag en t-shirt i storlek S.
lördag 10 november 2012
fredag 9 november 2012
9 november 2012
Jag sitter ofta och söker nostalgitrippar och har faktiskt sett det mesta. Musik, leksaker, vardagsföremål, program och reklamblock från 90-talet, jag kan bara inte sluta kolla. Men idag när jag gjorde mitt dagliga surfande på damnlol.com fick jag den ultimata nostalgitrippen:
9 november 2012
Denna dagen har varit kaos.
Det börjar med att jag vaknar alldeles dyblöt. Först trodde jag att jag kissat ner mig, men tydligen hade jag skedat med en orörd vällingflaska hela natten. Då var det ju bara att gå upp och försöka städa upp bevisen innan Agnes vaknar.
Sedan har Agnes varit en liten igel hela dagen. Hon har vägrat sova om hon inte fått ligga vid bröstet och varje gång jag försökt lägga ner henne så har hon vaknat och blivit arg.
När jag för en gångs skull lyckats lägga ner henne och hon fortsatt sova beslutade jag mig för att hoppa in i duschen för att återfå någon grad av personlig hygien. Jag hann precis in i duschen och blöta ner håret när hennes larm gick igång igen. Ut ur duschen och torka mig snabbt som tusan. Inte var hon hungrig, inte heller blöt- hon ville bara vara i famnen så där satt vi en liten stund innan jag satte henne i babysittern i badrummet medan jag duschade klart.
Jag hann precis dra undan duschdraperiet när hon började gråta igen så jag tog upp henne i famnen och hon blev nöjd. Mindre nöjd blev jag dock när jag upptäckte att hon skött sin mage rejält- med hälften utanför blöjan och jag hade ett nytt saneringsjobb.
Ordentlig rengöring senare micrade jag för första gången pytt i panna och det smakade värre än sjukhusmat, men ibland är man mindre kräsen.
Nu sitter jag och tittar på "Sanningen om Rödluvan" och ammar min lilla morsgris.
En liten stund sov hon iallafall i sin egna säng..
onsdag 7 november 2012
söndag 4 november 2012
1 november 2012
Den 22 oktober föddes min lilla flicka! Ni som tyckt att jag varit tyst under min graviditet skall icke misströsta, här har inte varit någon särbehandling. De enda som vetat om min resa har varit mamma och mina systrar. Här bjuder jag på hela historien:
Under större delen av graviditeten gick jag på flödeskontroller uppe på sjukhuset. Bebisen fick inte alltid tillräckligt med näring från min moderkaka och jag var där varannan dag för CTG, flöde och tillväxtultraljud. Dagarna innan hon föddes beräknades hon väga 1700g, då var hon 37% mindre än normalstora bebisar vid hennes vecka..
Under större delen av graviditeten gick jag på flödeskontroller uppe på sjukhuset. Bebisen fick inte alltid tillräckligt med näring från min moderkaka och jag var där varannan dag för CTG, flöde och tillväxtultraljud. Dagarna innan hon föddes beräknades hon väga 1700g, då var hon 37% mindre än normalstora bebisar vid hennes vecka..
Här ligger jag inne ett dygn eftersom jag hade haft ett dåligt resultat på flödeskontrollen.
Jag var uppkopplad på CTG mer eller mindre hela tiden kändes det som. Bebisen fick kortison för att lungorna skulle mogna, men denna gången klarade vi oss och värdena blev bra igen.
Väl hemma igen och jag fick beskedet att om värdena var bra fram till Torsdagen den 25 oktober skulle de sätta igång mig då. Då skulle jag vara v. 37+0. Väntandet fram till den Torsdagen började så jag och Milan gjorde allt för att fördriva tiden...
Vi väntade och väntade men på Måndagen innan igångsättningen var värdena dåliga och läkarna beslöt att sätta igång mig samma dag. Klockan var då 16 och jag ringde mamma som jobbade. Inte riktigt vad jag var inställd på och det var darriga minuter evighetsminuter som jag väntade på att mamma skulle anlända med bb-väska och stöd.
Så fort mamma kommit till sjukhuset blev jag ombytt och barnmorskorna försökte ta blodprover och sätta nålar på mig, men mina vener var svårflörtade dagen till ära och det tog ungefär en timme innan de stuckit hål på näst intill varenda ven jag hade. Eftersom jag redan var öppen 3 cm sedan några dagar skulle de ta fostervattnet. Sagt gjort. Fostervattnet togs klockan 18.05, 18.10 började mina värkar. Någon epidural var det inte tal om för det blev en snabb, intensiv förlossning och klockan 20.00 var lilla Agnes född!
På bilden var jag väldigt nervös och fortfarande lite kaxig!
Den enda bilden vi fick på henne innan läkarna sprang iväg med henne till neontalen.
Efter en liten stunds återhämtning kom jag och mamma till neontalen för att träffa Agnes. Hon vägde 2040g och var 44cm lång. Hon låg i öppen kuvös och var bunden till neontalen så första natten fick jag sova själv på BB. Dagen efter fick hon komma in hos mig på dagen. Fyra dagar efter förlossningen sov hon för första gången tillsammans med mig.
Behöver jag säga att hon är en kopia av sin bror?
Stolt mormor
Samma natt hon föddes fick hon även en sond som åkte väck först samma dag vi åkte hem på permission (5 dagar gammal).
Här tillbringade vi mycket tid...
4 dagar gammal och jag och mamma fick tillåtelse att låna en av neo´s barnvagnar och ta en promenad.Här är hon för första gången i sina egna kläder och redo för att gå ut och gå.
Ingen tvekan om vem som bor här!
Agnes 5 dagar gammal och får äntligen komma hem på permission.
Träffar brorsan för första gången!
Jag har världens bästa hjälpreda!!
lördag 8 september 2012
8 september 2012
Igår åkte Milan till sin papi, och det svider varje dag i mammahjärtat när jag inte får ha honom hos mig men när man ändå är barnfri får man väl passa på att göra något nyttigt, så jag for till mamma och vi började dagen med en väl behövd shoppingrunda. Eftersom Milan över en natt, helt magiskt lyckats gå upp i storlek var det han som blev utgångspunkt för shoppingen. Dock behöver jag ta mig en runda till till stan för strumpor och fler tröjor...
Fortsatt dag med storkok av kålpudding och rotmos för att fylla frysen inför nedkomst. Mission complete.
- 240 spänn!
kan knäppa den...
torsdag 6 september 2012
6 september 2012
Min halsbränna är grym!
Milan sover en djup middagsnap så innan jag sätter igång med maten, risbullar, så passar jag på att publicera Milans ordbok!
Mamma
Pappa
Mormor
Farfar "fafa"
Hund, Vooooov
Miaaaao (jamar)
Kuaakuaa (ankljud)
Baaahaha (Fårljud)
Bil, bilar
Buss
Nanna
Blöja
Bajs
Där
Bebis
Vagn (agn)
Usch
Mer
Milan (Mian)
Slut
Bok
Sko
Ibland sätter han ihop två ord, tex. Mamma nanna (i samband med denna meningen brukar han ofta ge mig snutten och trycka in nappen i min mun..). Tyvärr kacklar han mest till mig, Kim och mamma. Även när han tror han är sjäv brukar munnen gå i ett.
Men denna unge förstår näst intill allt man säger till honom, säger man byta blöja så springer han och hämtar en blöja =)
Tänkte testa med lite potträning efter flytt?
Milan sover en djup middagsnap så innan jag sätter igång med maten, risbullar, så passar jag på att publicera Milans ordbok!
Mamma
Pappa
Mormor
Farfar "fafa"
Hund, Vooooov
Miaaaao (jamar)
Kuaakuaa (ankljud)
Baaahaha (Fårljud)
Bil, bilar
Buss
Nanna
Blöja
Bajs
Där
Bebis
Vagn (agn)
Usch
Mer
Milan (Mian)
Slut
Bok
Sko
Ibland sätter han ihop två ord, tex. Mamma nanna (i samband med denna meningen brukar han ofta ge mig snutten och trycka in nappen i min mun..). Tyvärr kacklar han mest till mig, Kim och mamma. Även när han tror han är sjäv brukar munnen gå i ett.
Men denna unge förstår näst intill allt man säger till honom, säger man byta blöja så springer han och hämtar en blöja =)
Tänkte testa med lite potträning efter flytt?
6 september 2012
Nu är jag ledig i fyra dagar från den praktik i ett förskolekök jag börjat på. Trots mindre smickrande arbetskläder trivs jag jättebra och har jättekul med min handledare (som f.ö påminner mig varje kvart om att vila och äta ordentligt under graviditeten).
Igår gick jag in i vecka 31 (30+0), men mycket till mage har jag inte. Det börjar bli på gränsen att jag inte kan ha min vinterjacka längre, men annars har jag mina vanliga kläder (jeans med en gummisnodd som knäppning). Hade någon sagt till mig när jag var gravid med Milan att jag skulle ha mina vanliga kläder i vecka 31 nästa graviditet hade jag nog skrattat bort det. Då var jag liksom tvungen att casha in de första mammabyxorna i vecka 12, och växt ur dem bara några veckor senare.... Följande bilder ger ingen direkt rättvisa.
Just nu laddar jag inför flytt från mina 20m2 till en tvåa på 65m2. Detta kommer äga rum den 1 oktober. Om jag längtar? Jag säger såhär; det ska bli jävligt skönt att kunna göra sig en nattamacka utan att behöva klä på sig, att slippa snubbla på den plötsligt gigantiska syskonvagnen och att slippa väcka Milan varje gång min telefon ringer.
fredag 20 juli 2012
20 juli 2012
Magbild vecka 24
Trodde först att jag var tokig när jag strök alla mina nytvättade sängkläder, men när jag väl stod där och strök kom jag på vad det är för fel på mig- Jag boar!!
Såhär lycklig är jag av att kunna stå och gå efter en hel dag med FRUKTANSVÄRD foglossning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)