35+4 (eller dagen då det smällde)

Välkommen till världen!

VARNING FÖR ÄCKLIGA DELAR! Förlossningen, ihopklistrad från minnen, journal och vad mamma och Kim berättat. Milan föddes 1 juli 2010 13.50. Här kommer historien: (Obs! Bilderna får bara publiceras av mig på bloggen!)

Klockan 06.00 (exakt!) vaknade jag som vanligt för att gå och kissa. Väl på toaletten upptäckte jag att bindan var dygnsur och en bit av slemproppen hade tittat ut. Den här gången var slemproppsklegget blodstrimmig, med ingenting jag reagerade över, man blir ju lite van av alla lustiga geggor man hittar i trosorna när man är gravid. Jag gick och lade mig igen.
Vid 06.30 började jag få ont i korsryggen som kom och gick och gjorde riktigt ont.07.00 försöker jag väcka Kim för att berätta att det gjorde riktigt ont. Han reagerar knappt och jag börjar gråta och tycka synd om mig själv. Jag vänder mig om för att tjura och då går vattnet. Jag säger att vattnet gått (fortfarande sur) och han reagerar knappt. Jag har nämligen försökt övertala honom några gånger innan att vattnet gått.. Han somnar om och jag rycker åt mig hans hand och skriker "MEN KÄNN DÅ". Kim blir äcklad men är ändå inte övertygad. Först när jag ställer mig upp och det, om möjligt, kommer mer vatten säger han att vi kanske skulle ringa till förslossningen. Jag vägrar i rädsla att bli hemskickad.

07.32 (exakt tid från journalen) Jag ringer in till förlossningen och måste åka in för "kontroll". Ringer mamma och säger att vi ska åka in, men säkert blir hemskickade igen. Mamma lovar att möta upp oss till klockan 09.30 då Kim måste åka och jobba och jag inte vill vara själv.

Kraftiga värkar men blir vi hemskickade?

08.18 Jag blir undersökt och hamnar snart i ett rum tillsammans med någon annan tjej (som ser ut att vilja mörda oss). Försöker tigga till mig någon form av smärtlindring men BM från 40-talet ordinerar gåstol. Jag går några meter, får sjuhelvetes värk, går några meter, får sjuhelvetes värk. Mamma kommer och jag försöker övertala BM att JAG HAR ONT!

09.11 Jag får äntligen komma till ett förlossningsrum och börjar pimpla lustgas/syrgas 40/60.

09.30 Kim åker till jobbet för här blir ändå ingen bebis idag. Jag fortsätter ändå på lustgasen. Jag blir undersökt och Milan är fixerad och jag öppen 3 cm. Mamma ringer Kim som får vända om.

10.55 Jag får något dropp som jag under hela förlossningens gång frågar minst 7 gånger vad det är. Jag får svar samtliga gånger. Lustgas är bra!

11.20 Älskade epiudral! Jag är nästan helt väck men jag fick höra att när jag fick epiudralen sprutades den över hela rummet. Sedan pågick en lång diskussion huruvida mycket jag fått i mig och hur mycket som låg på golv, bord och personal. Epiudral är en jävligt bra smärtlindring <3 ">

Milan vägde 2370g och var 45 cm lång. Född en månad för tidigt (prematur) men behöver inga apparater eller slangar! Han dricker själv ur nappflaskan. Han är verkligen pappa upp i dagen!